Inställningen segrade
Återigen så visar HBK inställning när man minst anar det, och inte heller Helsingborg får med sig några poäng i matcherna mot HBK i år. För HBK gick segrande ur dagens match med 2-1.
Dagens startelva var:
Magnus Bahne
Mikael Rosén, Tomas Zvirgzdauska, Johnny Lundberg, Per "Texas" Johansson
Anel Raskaj, Jonas Gudni Saevarsson, Tim Sparv, Michael Görlitz
Anselmo, Marcus Olsson
Redan vid avspark såg man vilket av lagen som hade bestämt sig för att ge järnet och inte låta motståndare få mycket utrymme. För HBK gick direkt upp i press efter att Helsingborg hade tagit avspark, och stressar dem till att slå ut bollen över linjen. Det dröjde inte längre heller innan det blev riktigt farligt framför Helsingborgs mål. För i den 7:e minuten så ställs Marcus Olsson helt fri framför mål, men lyckas med att träffa Pär Hansson i HIFs mål. Det är en av få ingripande Hansson fick göra, eftersom han blir tvungen att brutit efter en kvart, efter att skadad sig vid en inspark. In kommer istället Daniel Andersson, som man vet kan blanda och ge. HBK fortsätter stressa HIF som inte riktigt är helt bekväma med det, och HBK känns som det bästa laget, och man sitter och grämer sig efter Marcus Olssons miss. Men efter 28 minuter kan man släppa det aning, då Görlitz kan avancera mitt i banan och skjuter. Bollen ser inte omöjlig ut att ta, men Andersson klarar det inte, och det står 1-0. Glädjen är såklart stor på Örjans vall, men man vet ju att Klubben har tappat förr. Så nu blir första målet att hålla detta till halvtid. Men det dröjer inte så många minuter innan Helsingborg kommer till ett riktigt farligt läge, då René Makondele blir helt fri i bortre delen av straffområdet, men skjuter på Bahne, för att på returen sätta bollen i ribban. Snacka om att HBK kom därifrån med blotta förskräckelsen. Men man klarar det och det står 1-0, vilket trots allt känns som en lite för liten ledning för HBK för att jag ska känna mig helt nöjd med den första halvleken. Men som vi sa i pausen, hur det än går så gjorde HBK i alla fall en bra första halvlek.
I halvtid byter HIF in både Henrik Larsson och Marcus Lantz, vilket gjorde att Helsingborg hade gjort alla sina byten innan den andra halvleken än hade hunnit börja. Är ju lite riskabelt, eftersom man inte skulle kunna byta ut någon om den blir skadad, men de måste ju chansa. Men uppförsbacken för HIF blev snart ännu längre, då Anselmo kyligt kan chippa in bollen över Andersson från nära håll i den 49:e minuten, 2-0. Då började de kännas lite bättre, men det var långt ifrån över än. För Helsingborg tar nu över matchen, och HBK börjar backa hem. Och i den kan 64:e minuten kan Marcus Lantz, efter lite schabbel bland HBKarna, nästan kopiera Görlitz mål, och det stod 2-1. I och med att HIF hade trycket nu, och HBK känns lite skakiga så börjar man nu bli riktigt orolig. Men HBK får en, eller rättare sagt två, jättechanser bara ett par minuter senare. Först så är det Anselmo som får mycket utrymme, och nog för mycket tid på sig, och sätter den rakt på Andersson, men returen går till Marcus Olsson, som tyvärr skjuter bollen över. Så istället blir det en lång och nervös väntan på slutsignalen. Och när den sedan kommer är det riktigt skönt. HBK vinner med 2-1.
Såklart en oerhört skön seger, men det är viktigt att poängtera att det inte på något vis är klart nu heller, utan de är fortfarande sju matcher klar av Allsvenskan. Men tre poäng är ju aldrig fel, och spelet så ju ganska bra ut. Framförallt var det kul att se HBK-spelarnas inställning idag, och de pressade HIF-spelarna riktigt bra. Sedan såg det ändå hyfsat ut både defensivt och offensivt. Defensivt så har Lundberg verkligen gått och blivit en viktig kugge och visar ett mittbacksspel som vi troligtvis inte har sett sen Peter Larsson lämnade typ. Även de andra tre åldersmännen i backlinjen höll ihop det bra, Texas och Gus tog lite revansch sen senast, och Zvirre, som man var mest nervös inför säsongen, visar att håller betydligt bättre än sin gamla radarpartner Tommy Jönsson. På defensiva mittfältet lite upp och ner, framförallt hos Sparv. För han slarvade bort en del bollar islutet och gick inte lite dåligt i visa lägen. Saevarsson däremot gjorde nog sin bästa match i HBK-tröjan, sprang och slet. Är lite Turbo över honom. Offensivt är det som vanligt mycket som går genom Görlitz, men även de andra visade bättre än på länge. Anselmo börja hitta tillbaka, och det kändes skönt att han fick göra mål, men är inte lika effektiv som förra året hittills i alla fall. Marcus Olsson jämte honom sprang verkligen på mycket och gjorde det bra, men tyvärr så var det lite sisådär vid avslutningslägena. Anel tycker jag också börjar visa vad han kan, även om han fortfarande kluddar lite väl mycket bollen ibland. Sedan är det positivt att hela fyra forwards fick chansen att spela då både Emir och Joe Sise fick komma in i andra halvleken. Speciellt Sise såg riktigt spännande när han kom in. Springer och stör och pressar på ett mycket bra sätt. Sedan har han sin teknik. Får han bara vara frisk kan han gå långt.
Det fanns många idag, men de är dessa som får poäng idag:
3 p: Johnny Lundberg – visade verkligen vägen idag. Är nästan på rätt ställe varje gång, och går inte allt mer resolut.
2 p: Michael Görlitz – Är som alltid viktig i offensiven. Fick göra ett mål idag också.
1 p: Anselmo – börjar hitta rätt igen. Får göra ett mål idag, men har fortfarande en del kvar till sin form förra året.
Nu får man försöka njuta av denna seger i Klubben för att sedan rikta in sig på nästa match som är borta mot Djurgården, vilken verkligen kan bli en viktig match.
Se till att gräset ligger med "grôna sidan opp"
Imponerande idag faktiskt, de gör HIF dåliga!
Sedan måste jag berömma Emir Kujovic som tydligen "nästan" sparkades till döds i senaste matchen av Marcus Allbäck, att komma in och spela efter en sådan sak!
Bra sammanfattat!
Jag vill verkligen få se Sise nå sin fulla potential. Han kan bli grym!